Dreambase

Herregud vilken dag! När vår taxi till Ft. Lauderdales flygplats inte dök upp, ringer vi till taxi 05;30 och får reda på att chauffören inte hittar hit. 40 minuter senare dyker han upp och muttrar över att det är så svårt att hitta till i kvarteret. Flyget gick förvånandsvärt bra och vi landar i Bahamas Airport redan 45 minuter efter att vi stått på amerikansk mark. Vi väntade cirka 2 timmar i Bahamas tills vårt flyg till Kuba skulle lyfta. Inne på flygplatsen (i Bahamas) möts vi av ett live-band som spelar med breda smilband. Ovanligt och härligt välkomnande. När vi till slut landar i Havanna vid tre-tiden lokal tid så var vi totalt utsvultna. Det fanns dock inte någon form av matserveringen på flygplatsen så vi bestämmer oss för att ta första bästa taxi (till vår lägenhet i området Vedado).

Vi hinner lagom ta ut väskorna ur taxin när vår host kommer utspringandes och hälsar oss välkomna. Han visar oss runt i lägenheten som består av ett sovrum, allrum, kök, tvrum , toalett och utomhusterass. Det är inget flott ställe men det duger perfekt för oss. Vi ska bo här i fyra dagar och därefter dra oss söderut mot Vinales och Maria la Gorda. Nu har det gått cirka en och en halv timma sedan vi landade och vi håller på att avlida av hunger. Oturligt nog är det söndag och nästan inget är öppet.

Vi kommer just på att vi har dåligt med pengar på VISA-korten så vi måste hitta ett internetcafe för att föra över pengar samt växla till kubansk valuta. Det var lättare sagt än gjort. Inget internet är öppet på söndagar och ingen affär/restaurang tar emot VISA-kort. Till slut hittar vi en telefon och kan ringa till vår telefonbank. Därefter uppsöker vi ett växlingskontor men får där reda på att vi måste ha våra pass med oss för att kunna ta ut pengar. Nu håller våra magar på att sprängas av hunger så vi muttrar tillbaka till lägenheten för att hämta våra pass. Om ni undrar varför inte har några kontanter så gick dom vi hade oavkortat till hyran.

Efter mycket om och men får vi till slut våra pengar och nästa utmaning blir att hitta en mataffär. När vi frågar efter vägen till en mataffär tittar lokalbefolkningen konstigt på oss och säger att det inte finns någon. Flera kvarter senare hittar vi en liten bod som säljer burkmat och torrvaror. Vi köper med oss spagetti, ketchup, vatten och en flaska rödtjut. Kvällen avslutas med hemlagad pasta och Lonely Planet-läsning.

Inatt hade jag en återkommande dröm om morfar. Han stod precis framför mig men vi samtalade genom en telefon. När jag vaknade överfylldes jag av en stark saknad till mormor och Ami.
Så mamma, nästa gång du hälsar på dom lova att ge en extra stor kram från mig. Kärlek Tinna.