Dreambase

Vi tillbringar hela förmiddagen på museumet och vältrar oss i den kubanska historien som innehåller decennier av framtvingade revolutioner efter spanska och amerikanska ockupationer. Sedan i slutet av 1800-talet har USA försökt att få Kuba till en av de amerikanska staterna. USAs inflytande blir allt större med hjälp av den dåvarande diktatorn Batista. Batistas styre leder landet till total misär med svält, fattigdom och sjukdomar. Till slut lyckas landet frigöra sig från det imperialistiska förtrycket från USA när Castro med hjälp av bl.a Che Guevara leder revlutionen som driver Batista ut ur landet.

Det är skrämmande att se hur USA fortfarande förbjuder sina invånare att besöka Kuba, 47 år efter att lagen upprättats. Den amerikanska (politiska) filosofin är “If you are not with us, you are against us”. Det tänkandet har förstört många länder …
Den kommunistiska ideologin är väldigt bra i teorin, dvs alla människor har lika värde, alla har möjlighet till inkomst och inga klasskillnader uppstår. I praktiken har vi genom tiderna sett att det inte alltid fungerar men det är jävligt läckert att se ett land utvecklas självständigt efter alla ockupationsförsök från stormakter.

I Kuba har tiden stått stilla, bilarna ser ut att vara från 60-talet. Byggnaderna i Havanna är fantastiskt vackra, gamla och välbevarade. Staden är väldigt ren utan tiggare och hemlösa. För oss västerlänningar som alltid är vana vid lättillgänglighet (dvs vi kräver att få det vi vill ha när vi vill ha det) är det krångligt med ett helt statligt styre. Butiker stänger tidigt eller är helt stängda på helger (invånare vill vara lediga). USA är den raka motsattsen till Kuba då amerikanarna är så vana vid snabba och tidseffektiva lösningar.
Förr i tiden sparade man flera veckor eller månader för att ha råd med en efterlängtad sak. I dagens samhälle ska det gå fort och därför handlar många på kredit. Jag tycker att känslan av att längta och kämpa för en sak ibland är viktigare än själva ägandet. Det är läskigt att se hur Sverige blir alltmer likt USA. Det är naturligtvis svårt att motstå samhällets köphets där allt ska förnyas. Din TV ska bli större, din dator ska bli mindre och i slutändan förstår du inte varför du fortfarande vill ha mer. När blir man nöjd?

Jag tror inte svaret är ett helt statligt styre, men det skulle inte skada med ett något mindre materialistiskt samhälle. Dina lyckligaste stunder har oftast inte med en ägodel att göra. En av mina bästa stunder i livet var precis efter att ha klarat av klostertiden i Thailand. Jag var så jävla lycklig över känslan att förtjäna något efter att ha kämpat för det. Aldrig någonssin har jag varit så lycklig över en helt vanlig kopp kaffe!

Visa bilder Museo de la Revolucion!